Marija med J.

Idag påmindes jag om hur jag möttes av sjuksköterskan i telefon men också av dietisten som jag gick till EN GÅNG. För fler gånger blev det inte av. Jag kände i december att nu får det vara nog med mitt destruktiva levene och att jag var en periodare gällande hur jag levde. Jag tänkte att sjukvården kan man öppna sig till och be om hjälp. Jag fattade mod och ringde till vårdcentralen där jag är listad. Jag pratade en bra stund med en sköterska och poängterade 2 gånger under början och mitten av samtalet att jag inte är intresserad av någon operation pga fetman. Jag öppnade mig om mina siffror, hur jag levde, mina tankesätt & hjälpen jag så jävla mycket behövde. 

 

Jag efterfrågade samtalsgrupper, återkommande, sammanhängande med flera i samma situation, fanns inget sådant i sjukvårdens regi? Näää det var inget hon kände till. 

 

 

 

Tur att jag är en sådan som står på mig men hörde hon mig överhuvudtaget? Är det här det ENDA svaret som sjukvården har angående överviktiga och kraftiga personer? Seriöst?!?!!!!!!! Passar det inte marknaden, investerarna och allt annat äckligt kapitalistiskt som ligger där och växer för varje ny person som går med på detta. Och sen då? Det psykiska? Alla besvär som kommer efteråt? DET PSYKISKA!

 

Efter ett desperat försök till hjälp blev det en bokad tid hos dietisten. Som jag träffade efter typ 2-3 veckor, först då hade hon tid. Ett första samtal gick upp på att väga mig, mäta mig och prata om mina vanor. Det enda vettiga ut från det samtalet var när jag tittade på bilder om portionsstorlek och att jag själv hamnade på femte största bilden av sex möjliga. Den satt sig på huvudet, vilket är bra. 

 

Jag berättar hur jag äter när jag är inne i en bra period och hur jag äter när jag är inne i en sämre period. Men det jag vill komma fram till med dietisten är det fantastiskt hon säger mig efter att jag berättar att jag IBLAND tog naturell kvarg med handfull nötter och smal stråle honung över. 

 

 

VÄNTA VA??? Hörde jag det hon sa precis? Menar hon allvar? Jag svarade henne att det innehåller aspartam och annat kemisk mög men framförallt så triggar det igång mitt sockersug så det vill jag absolut inte äta. Det tyckte hon ändå jag kunde göra för det var ett bättre alternativ.

 

Dra mig baklänges, jag är fan smartare än henne men det allra viktigare där är att påpeka att jag inte kände mig lyssnad på. Hörde hon eller sköterskan överhuvudtaget min vädjan? Det jag ville? Var ute efter?

 

Jag vill tacka mig själv för att jag inte gav upp där och då! Actic blev min räddning och min egna kunskap och vilja! Det kostar jag mig 2300kr per månad för PT en gång i veckan och träningskort hos Actic men jag investerar i mig själv. Det är jävla i det dyrt men ingenstans i Sverige finns det ett skyddsnät när man inte en sund livsstil kring mat, att överäta och beteende och tankar kring detta. KATASTROF.

 

Nu ska jag gå och ha fredagsmys med en skål naturell kvarg, skivade jordgubbar, pumpafrön och HONUNG!